Helomvändning
Vaknade med hjärtklappning efter en intensiv dröm om liv och död. I två nätter har jag drömt dramatiska drömmar om gamla barndomsvänner som försöker döda mig. Jag kämpar för mitt liv och vaknar nervös och virrig. Huga!
Har känt mig allmänt hängig i helgen med ont i magen, tandproblem och stressig uppgift på jobbet så förmodligen är det därför mardrömmarna kommer. Då gäller det att samla kraft. Att fokusera på här och nu, uppskatta livet och lita på Kraften. Kraften som ser till att man kommer vidare i livet, att man gör det man är ämnad för och att man har en uppgift att fylla på jorden. Då känns allt lättare. Ska nog ta att meditera igen, längesen sist nu.
Men som sagt, dagen började med hjärtlappning pga en mardröm och slutade med hjärtklappning pga av en betydligt angenämare anledning.
Idag har jag tillbringat dagen med min särbo. Vi har pysslat med båten tillsammans, det var dags att ta upp den ur vattnet. När vi har gemensamma projekt så blommar kärleken upp och idag var inget undantag. Han såg på mig, jag såg på honom och vi kände den - kärleken. Jag kände mig riktigt omhuldat älskad, det gjorde inget att jag frös och att regnet strilade ner, att skorna var blöta och att vinden kröp innanför jackan. Vi var där, just då, tillsammans. Det var som om allting runtomkring slutade existera. Det var bara vi två. Som vanligt. Som förut. Så bekant men ändå så nytt.
En blick säger mer än tusen ord. Här går man och längtar och trängtar efter att få höra de magiska tre orden och förbannar dess frånvaro för att i nästa stund bli helt knockad av en blick, en känsla som inte ens blivit uttalad.
Den fysiska attraktionen har alltid funnits mellan oss och förmdligen är det enda skälet till att vi inte gjort slut i stridens hetta. För vi är helt sålda på varandra, en blick från honom och jag smälter...jag älskar hela hans uppenbarelse. Och jag vet att han känner detsamma för mig.
Nu gäller det bara att ta sig vidare, att komma ur gamla tankebanor och kämpa på. En dag kanske det är vi igen, på riktigt.
Inatt kommer jag drömma vackra drömmar och imorgon ska bli en bra dag. Jag ska känna mig frisk och stark. Det har jag bestämt.
Har känt mig allmänt hängig i helgen med ont i magen, tandproblem och stressig uppgift på jobbet så förmodligen är det därför mardrömmarna kommer. Då gäller det att samla kraft. Att fokusera på här och nu, uppskatta livet och lita på Kraften. Kraften som ser till att man kommer vidare i livet, att man gör det man är ämnad för och att man har en uppgift att fylla på jorden. Då känns allt lättare. Ska nog ta att meditera igen, längesen sist nu.
Men som sagt, dagen började med hjärtlappning pga en mardröm och slutade med hjärtklappning pga av en betydligt angenämare anledning.
Idag har jag tillbringat dagen med min särbo. Vi har pysslat med båten tillsammans, det var dags att ta upp den ur vattnet. När vi har gemensamma projekt så blommar kärleken upp och idag var inget undantag. Han såg på mig, jag såg på honom och vi kände den - kärleken. Jag kände mig riktigt omhuldat älskad, det gjorde inget att jag frös och att regnet strilade ner, att skorna var blöta och att vinden kröp innanför jackan. Vi var där, just då, tillsammans. Det var som om allting runtomkring slutade existera. Det var bara vi två. Som vanligt. Som förut. Så bekant men ändå så nytt.
En blick säger mer än tusen ord. Här går man och längtar och trängtar efter att få höra de magiska tre orden och förbannar dess frånvaro för att i nästa stund bli helt knockad av en blick, en känsla som inte ens blivit uttalad.
Den fysiska attraktionen har alltid funnits mellan oss och förmdligen är det enda skälet till att vi inte gjort slut i stridens hetta. För vi är helt sålda på varandra, en blick från honom och jag smälter...jag älskar hela hans uppenbarelse. Och jag vet att han känner detsamma för mig.
Nu gäller det bara att ta sig vidare, att komma ur gamla tankebanor och kämpa på. En dag kanske det är vi igen, på riktigt.
Inatt kommer jag drömma vackra drömmar och imorgon ska bli en bra dag. Jag ska känna mig frisk och stark. Det har jag bestämt.
Kommentarer
Postat av: Stina
Ja, tänk vad en dag kan innehålla tvära kast!
Låter som en underbar avslutning!
Kärleken övervinner allt! Det är jag säker på att er gör!
Hoppas du har en bra dag!
kram
Postat av: Miranda
Vad fint du skriver om det! Väldigt fint att få läsa...
Det är ju inte alltid orden som gör det, fast man kan tro det. Kanske minst av allt orden.
Hoppas du fick sova inatt, utan hemska drömmar.
Trackback
