Snart semester!
Det är bara en dag kvar innan fem veckors semester väntar och det känns underbart! Det bästa är nog ändå att jag inte känner mig totalt utkörd och därför måste ha semester för att vila upp mig. Nej, nu längtar jag faktiskt till en spännande höst då det kommer hända massor på företaget. Men innan dess blir det husrenovering, turer med båten samt dagsutflykter! Great!
Ser verkligen framemot den här sommaren som jag tror kommer bli en av de bästa i mitt liv!
Kram och särlek till er alla. <3
Läkarbesök - fritt fram för barnalstrande!
Idag har jag varit hos tant Doktorn och diskuterat min situation. Jag är så otroligt glad och tacksam för min underbara läkare som har följt mig i så många år nu! Hon bemöter mig alltid med respekt och blev uppriktigt glad över våra planer!
Nåväl, tanken är att jag fortsätter med Zoloften eftersom det fungerar så bra. Äter återigen 2*50 mg och magen mår mycket bättre. Enligt Pfizer kan det vara så enkelt att man tar upp medicinen olika i mag- och tarmkanalen och det är därför jag får mera biverkningar av 1*100 mg. Hon skulle höra med specialisterna (ang. SSRI och graviditet) om det var läge att byta till likvärdig medicin men jag tror knappast det.
Sen den goda nyheten, jag kan ha Sobril i handväskan i stället för Stesoliden! Tjoho! Nu känns det som det största orosmolnet har skingrats för min del. Lergigan kan jag även det fortsätta ta om jag skulle bli sömnlös någongång.
Vidare har jag möjlighet att få prata med psykolog på barnmorskemottagningen om det är så att jag skulle han några funderingar kring min graviditet och ångest. Att gå till någon inom psykiatrin känns inte nödvändigt (vet ärligt talat inte vad de skulle kunna lära mig...)
Så glada besked alltså!
Nåväl, tanken är att jag fortsätter med Zoloften eftersom det fungerar så bra. Äter återigen 2*50 mg och magen mår mycket bättre. Enligt Pfizer kan det vara så enkelt att man tar upp medicinen olika i mag- och tarmkanalen och det är därför jag får mera biverkningar av 1*100 mg. Hon skulle höra med specialisterna (ang. SSRI och graviditet) om det var läge att byta till likvärdig medicin men jag tror knappast det.
Sen den goda nyheten, jag kan ha Sobril i handväskan i stället för Stesoliden! Tjoho! Nu känns det som det största orosmolnet har skingrats för min del. Lergigan kan jag även det fortsätta ta om jag skulle bli sömnlös någongång.
Vidare har jag möjlighet att få prata med psykolog på barnmorskemottagningen om det är så att jag skulle han några funderingar kring min graviditet och ångest. Att gå till någon inom psykiatrin känns inte nödvändigt (vet ärligt talat inte vad de skulle kunna lära mig...)
Så glada besked alltså!
Ensam hemma
Jag är ensam hemma tills imorgon och jag njuter verkligen. Inte för att sambon är bortrest utan för att jag får tid att reflektera, sitta i tystnaden och skriva, titta på regnet som faller på altanen...sånt gör mig lycklig och i balans. Jag behöver tid för mig själv.
Förra veckans turbulens med jobb och en mage som reagerade på Zoloft är över, nu är läget under kontroll igen. Jag kommer börja jobba deltid med mina nya arbetsuppgifter och inom den inriktning som jag och min chef diskuterade under utvecklingssamtalet. Förresten, har ju inte berättat om det! Utvecklingssamtalet! Det gick fantastiskt bra och jag fick faktiskt en tår i ögat när jag förklarade för honom hur glad jag var över att fått just detta jobbet. Det är inte alla som skulle ha accepterat en sån som mig. Gjorde ju den erfarenheten i 2 tidigare jobb (till deras försvar kan jag säga att jag inte hade samma självinsikt då som nu vilket försvårade saken) och den rädslan satt kvar länge.
Men nu är jag accepterad och därmed har mitt självförtroende och självkänsla vuxit enormt. Min chef ser min bakgrund som en fördel för som han sa "du har liksom känselspröt som du känner av människor med och hjälper dig att bemöta dem på rätt sätt..." Det uppskattade han enormt mycket. Han hade faktiskt ingen kritik att komma med övht angående mitt jobb! Bara beröm. ;-)
(Nu regnar det så mycket att det studsar på altanen.)
Så nu när jag är ensam hemma så ska jag njuta av att livet faktiskt är riktigt behagligt, ja man skulle nog kunna kalla mig för lycklig!
Till er som är på platser i livet där tillvaron är uppriven, självkänslan sviktar och det känns allmänt jobbigt vill jag bara säga: -Håll ut! Det kommer vända om ni tar tillfället att se motgången som något att lära av. Ta en dag i taget och rätt var det är har ni tagit er ur det, ännu lite lyckligare, ännu lite starkare. Kan jag så kan ni!
På återhörande!
Förra veckans turbulens med jobb och en mage som reagerade på Zoloft är över, nu är läget under kontroll igen. Jag kommer börja jobba deltid med mina nya arbetsuppgifter och inom den inriktning som jag och min chef diskuterade under utvecklingssamtalet. Förresten, har ju inte berättat om det! Utvecklingssamtalet! Det gick fantastiskt bra och jag fick faktiskt en tår i ögat när jag förklarade för honom hur glad jag var över att fått just detta jobbet. Det är inte alla som skulle ha accepterat en sån som mig. Gjorde ju den erfarenheten i 2 tidigare jobb (till deras försvar kan jag säga att jag inte hade samma självinsikt då som nu vilket försvårade saken) och den rädslan satt kvar länge.
Men nu är jag accepterad och därmed har mitt självförtroende och självkänsla vuxit enormt. Min chef ser min bakgrund som en fördel för som han sa "du har liksom känselspröt som du känner av människor med och hjälper dig att bemöta dem på rätt sätt..." Det uppskattade han enormt mycket. Han hade faktiskt ingen kritik att komma med övht angående mitt jobb! Bara beröm. ;-)
(Nu regnar det så mycket att det studsar på altanen.)
Så nu när jag är ensam hemma så ska jag njuta av att livet faktiskt är riktigt behagligt, ja man skulle nog kunna kalla mig för lycklig!
Till er som är på platser i livet där tillvaron är uppriven, självkänslan sviktar och det känns allmänt jobbigt vill jag bara säga: -Håll ut! Det kommer vända om ni tar tillfället att se motgången som något att lära av. Ta en dag i taget och rätt var det är har ni tagit er ur det, ännu lite lyckligare, ännu lite starkare. Kan jag så kan ni!
På återhörande!
Fy fasiken vilken jävla dag!
Idag har det varit en sån där dag man bara vill glömma, kanske har det något med dagens datum att göra - jag vet inte!
Kom till jobbet och fick reda på att mina chefer har olika uppfattningar om vad som egentligen behövs göras på vårat kontor och därmed olika uppfattningar om vad som ska ingå i min nya tjänst som dessutom krympte till hälften typ när ekonomi sagt sitt. Gah!!
Tabletterna gör att jag får magkatarr och nu känner jag mig allmänt folkilsken. Bäst att koppla ifrån allting nu och bara vara, annars kommer jag börja kasta saker omkring mig tror jag.
Imorgon är en ny dag, bror fyller år och vi ska fira honom. Ser framemot det.
Nu massvis med självömkan i soffan framför tv:n, tyckte min bättre hälft sa åt mig att renovera en persienn...kan man ha skojigare på en fredagkväll tro?
Gonatt.
Kom till jobbet och fick reda på att mina chefer har olika uppfattningar om vad som egentligen behövs göras på vårat kontor och därmed olika uppfattningar om vad som ska ingå i min nya tjänst som dessutom krympte till hälften typ när ekonomi sagt sitt. Gah!!
Tabletterna gör att jag får magkatarr och nu känner jag mig allmänt folkilsken. Bäst att koppla ifrån allting nu och bara vara, annars kommer jag börja kasta saker omkring mig tror jag.
Imorgon är en ny dag, bror fyller år och vi ska fira honom. Ser framemot det.
Nu massvis med självömkan i soffan framför tv:n, tyckte min bättre hälft sa åt mig att renovera en persienn...kan man ha skojigare på en fredagkväll tro?
Gonatt.
Zoloft - del 8
Dagens mysterium: min mage klarar av 2x50mg av Zoloft men inte 1x100mg. Enligt tillverkaren så kan det vara så att jag tar upp ämnena i tabletten på olika sätt och därför får biverkningar av den större tabletten. Ja, jösses. Så trött man blir!! Magkatarr är ju skoj att ha. Not.
Nu ska jag experimentera lite och se om det kan gå över...ökad ångest och oro känner jag av oxå. Visst, en del har väl med mitt nya jobb att göra men detta började för 2 veckor sedan när jag bytte tabletter.
Nu lite städning och ett varv i trädgården innan det är lite kvällsfikadags.
Kram på er!
Nu ska jag experimentera lite och se om det kan gå över...ökad ångest och oro känner jag av oxå. Visst, en del har väl med mitt nya jobb att göra men detta började för 2 veckor sedan när jag bytte tabletter.
Nu lite städning och ett varv i trädgården innan det är lite kvällsfikadags.
Kram på er!
Karriär - är det det jag gör nu eller?
Ja, inte vet jag. Nu har jag iaf fått en chefstitel och det känns faktiskt både läskigt och spännande på en gång. I praktiken innebär det att jag ska fortsätta göra det jag har gjort hittills plus lite till. Så även om titeln är ny så är det mesta bekant, till en början iallafall. Sen kan det bära av åt lite olika håll beroende på vad jag själv vill! Det har definitivt sin charm att jobba på ett litet företag!
Ska jag vara ärligt har jag lite problem med just ordet "chef"...det känns lättare och inte lika kravfyllt att säga "ansvarig". Snacka om att vara hjärntvättad med samhällets förväntningar på vad en chef gör och är! Jag måste skapa mig mitt eget sätt att chefa på!
Nu återstår det att vara lite besvärlig och prata lön igen vilket är rätt knepigt, speciellt när jag har en så stark känsla för företaget och min chef. Mitt fack när jag pratade med dem tyckte jag lät som en arbetsgivare när jag resonerade om lönen, typ "man hugger ju in där man kan och det är väl inget märkvärdigt"...;-D
Skärpning där! Eller som jag sa till sambon när han tyckte jag skulle vara ödmjuk; "ödmjukhet blir ingen rik på."
Som om det skulle vara mitt mål i livet då. Jomenvisst.
Kul är det iaf, jag ser framemot att få jobba med det här!
Ska jag vara ärligt har jag lite problem med just ordet "chef"...det känns lättare och inte lika kravfyllt att säga "ansvarig". Snacka om att vara hjärntvättad med samhällets förväntningar på vad en chef gör och är! Jag måste skapa mig mitt eget sätt att chefa på!
Nu återstår det att vara lite besvärlig och prata lön igen vilket är rätt knepigt, speciellt när jag har en så stark känsla för företaget och min chef. Mitt fack när jag pratade med dem tyckte jag lät som en arbetsgivare när jag resonerade om lönen, typ "man hugger ju in där man kan och det är väl inget märkvärdigt"...;-D
Skärpning där! Eller som jag sa till sambon när han tyckte jag skulle vara ödmjuk; "ödmjukhet blir ingen rik på."
Som om det skulle vara mitt mål i livet då. Jomenvisst.
Kul är det iaf, jag ser framemot att få jobba med det här!
Lata dagar
Kort inlägg, batteriet i datan börjar ta slut...
Har varit ensam en vecka då sambon varit utomlands på kurs och OJ så jag har latat mig. Tur han inte är hemma och ser mig...hehe...har faktiskt känts som semester. Idag har jag inte gjort många knop i värmen, egentligen skulle jag ha grävt ner lite blommor men vaddå man måste få slappa oxå. En cykeltur på kvällen blev det iallafall och det var riktigt skönt.
Ville egentligen bara berätta om de spännande planer som pågår på mitt jobb, vill inte avslöja för mycket ännu men vårt företag växer och med det så tillkommer nya arbetsuppgifter. Mycket å stå i och jag får vara med och påverka. Så himla roligt! I veckan får jag veta mera om min nya roll i företaget. Iiihh...
Nehe, om man skulle ta och förflytta sig från soffan i vardagsrummet till soffan framför tv:n i hallen...slit och släp som vi brukar säga på jobbet. ;-)
Kram till er alla!
Har varit ensam en vecka då sambon varit utomlands på kurs och OJ så jag har latat mig. Tur han inte är hemma och ser mig...hehe...har faktiskt känts som semester. Idag har jag inte gjort många knop i värmen, egentligen skulle jag ha grävt ner lite blommor men vaddå man måste få slappa oxå. En cykeltur på kvällen blev det iallafall och det var riktigt skönt.
Ville egentligen bara berätta om de spännande planer som pågår på mitt jobb, vill inte avslöja för mycket ännu men vårt företag växer och med det så tillkommer nya arbetsuppgifter. Mycket å stå i och jag får vara med och påverka. Så himla roligt! I veckan får jag veta mera om min nya roll i företaget. Iiihh...
Nehe, om man skulle ta och förflytta sig från soffan i vardagsrummet till soffan framför tv:n i hallen...slit och släp som vi brukar säga på jobbet. ;-)
Kram till er alla!
Zoloft del 7
Äntligen fattade jag hur man ska komma in på bloggen under flytten på blogg.se! Tjoho.
Här kommer en liten medicineringsrapport:
Äter nu 100 mg om dagen och har så gjort i cirka 5-6 veckor. Det fungerar bara, har inga biverkningar. PMS:en har blivit bättre men inte lika bra som när jag åt Citalopram. Blöder mindre än när jag åt dem och det är mer normalt för mig. Känns bra. Värken har mildrats även med Zoloften.
Psykiskt så är jag bra mycket stabilare än innan jag medicinerade. Är inte i nåt lyckorus på något sätt utan det handlar mer om att sömn och vardag fungerar bättre. Kan lättare hantera sådant som gjorde mig orolig förut. Har mera motståndskraft rent generellt. Det ständiga fokuset på vad som händer i kroppen är borta och jag kan därför koncentrera mig på vad som händer i livet! Inser att jag missat så mycket pga av min ständiga fokusering på mig själv.
Har samåkt med andra och dricker kaffe igen. Blir inte dönervös när hjärtat slår dubbelslag. Kan bestämma träffar tidigt nästa morgon. Inte utan lite oro men det fungerar! Ju fler gånger det gör det desto lättare kommer min hjärna ha för att lära om.
Sambon min är bortrest en vecka och det är underbart, tempot har gått ner betydligt och jag tillbringar dagarna med trädgårdsfix och slapp. Min käraste har ett högt tempo i vardagen men jag måste ta mig till att reflektera och fundera över vart jag är på väg i livet. Nu kan jag göra det.
Kort sagt, allting fungerar bra och jag kommer fortsätta medicinera framöver. På semestern tänkte jag utmana min agorafobi på riktigt. Återkommer om det.
Kram till er alla från Isolde i solstolen på altanen.
Här kommer en liten medicineringsrapport:
Äter nu 100 mg om dagen och har så gjort i cirka 5-6 veckor. Det fungerar bara, har inga biverkningar. PMS:en har blivit bättre men inte lika bra som när jag åt Citalopram. Blöder mindre än när jag åt dem och det är mer normalt för mig. Känns bra. Värken har mildrats även med Zoloften.
Psykiskt så är jag bra mycket stabilare än innan jag medicinerade. Är inte i nåt lyckorus på något sätt utan det handlar mer om att sömn och vardag fungerar bättre. Kan lättare hantera sådant som gjorde mig orolig förut. Har mera motståndskraft rent generellt. Det ständiga fokuset på vad som händer i kroppen är borta och jag kan därför koncentrera mig på vad som händer i livet! Inser att jag missat så mycket pga av min ständiga fokusering på mig själv.
Har samåkt med andra och dricker kaffe igen. Blir inte dönervös när hjärtat slår dubbelslag. Kan bestämma träffar tidigt nästa morgon. Inte utan lite oro men det fungerar! Ju fler gånger det gör det desto lättare kommer min hjärna ha för att lära om.
Sambon min är bortrest en vecka och det är underbart, tempot har gått ner betydligt och jag tillbringar dagarna med trädgårdsfix och slapp. Min käraste har ett högt tempo i vardagen men jag måste ta mig till att reflektera och fundera över vart jag är på väg i livet. Nu kan jag göra det.
Kort sagt, allting fungerar bra och jag kommer fortsätta medicinera framöver. På semestern tänkte jag utmana min agorafobi på riktigt. Återkommer om det.
Kram till er alla från Isolde i solstolen på altanen.
