Överraskningen
Hej på er allesammans! (Om det nu finns någon som tittar in här fortfarande...)
Jag vill bara tala om att jag lever, och mår faktiskt bra! De första månaderna av graviditeten var jag RIKTIGT under isen, har haft konstant diarré i nästan 4 månader och varit trött som få. Magen har verkligen krånglat och det har varit svårt att båda äta och laga mat. Har inte haft lust eller ork att göra någonting på kvällar och helger, det har bara handlat om mat, sömn och motion för min del. Givetivs har detta gjort det svårt att glädjas åt graviditeten vilket har medfört vissa skuldkänslor hos mig. Har vidare haft svårt att läsa böcker om graviditeten eftersom det överallt står hur jäkla lycklig man är när man känner första sparken osv...så jag har bara försökt leva mitt liv och inte tänka för mycket på barnet i magen.
Men nu har det vänt!
Nu kan jag äta nästan som vanligt igen, av nån anledning tålde jag inte mjölk i början men nu verkar det som om min favoritdryck går ner igen! *lycka*
Nu när magen fungerar så fungerar även livet bättre och jag har till min stora glädje börjat känna lite lycka. Det har varit riktigt jobbigt att inte göra det!!
I onsdags var vi på första ultraljudet och det var sannerligen en upplevelse, jag skulle ha kunnat lega där hela dan och bara tittat....så fantastiskt det var att se små armar och ben sprattla där inne...till vår stora förvåning var det inte bara en bebis därinne utan TVÅ!!
Vi ska ha tvillingar!!
Det känns så fantastiskt roligt att jag inte vet vart jag ska ta vägen, måste nypa mig ibland för att förstå att det är sant! Jag har hela mitt liv anat att jag skulle få två bebisar och så blev det!! Min älskade mormor var tvilling och hennes syster finns fortfarande i livet. Mormor betydde allt för mig och jag tror detta är ödet....jag för hennes arv vidare. <3
Att få tvillingar innebär att min sambo kommer behövas i större utsträckning än när man få en bebis, jag ser framemot vårt samarbete kring barnen och jag tror detta är precis vad vi behöver i vårt liv! Vi får båda våra barn på en gång!
Jag tackar Gud och Universum att vi får de här gåvorna i vårt liv nu.
Önskar er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!!
Jag vill bara tala om att jag lever, och mår faktiskt bra! De första månaderna av graviditeten var jag RIKTIGT under isen, har haft konstant diarré i nästan 4 månader och varit trött som få. Magen har verkligen krånglat och det har varit svårt att båda äta och laga mat. Har inte haft lust eller ork att göra någonting på kvällar och helger, det har bara handlat om mat, sömn och motion för min del. Givetivs har detta gjort det svårt att glädjas åt graviditeten vilket har medfört vissa skuldkänslor hos mig. Har vidare haft svårt att läsa böcker om graviditeten eftersom det överallt står hur jäkla lycklig man är när man känner första sparken osv...så jag har bara försökt leva mitt liv och inte tänka för mycket på barnet i magen.
Men nu har det vänt!
Nu kan jag äta nästan som vanligt igen, av nån anledning tålde jag inte mjölk i början men nu verkar det som om min favoritdryck går ner igen! *lycka*
Nu när magen fungerar så fungerar även livet bättre och jag har till min stora glädje börjat känna lite lycka. Det har varit riktigt jobbigt att inte göra det!!
I onsdags var vi på första ultraljudet och det var sannerligen en upplevelse, jag skulle ha kunnat lega där hela dan och bara tittat....så fantastiskt det var att se små armar och ben sprattla där inne...till vår stora förvåning var det inte bara en bebis därinne utan TVÅ!!
Vi ska ha tvillingar!!
Det känns så fantastiskt roligt att jag inte vet vart jag ska ta vägen, måste nypa mig ibland för att förstå att det är sant! Jag har hela mitt liv anat att jag skulle få två bebisar och så blev det!! Min älskade mormor var tvilling och hennes syster finns fortfarande i livet. Mormor betydde allt för mig och jag tror detta är ödet....jag för hennes arv vidare. <3
Att få tvillingar innebär att min sambo kommer behövas i större utsträckning än när man få en bebis, jag ser framemot vårt samarbete kring barnen och jag tror detta är precis vad vi behöver i vårt liv! Vi får båda våra barn på en gång!
Jag tackar Gud och Universum att vi får de här gåvorna i vårt liv nu.
Önskar er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!!
Å vi jobbar o jobbar...
Ja, det sammanfattar nog vår semester - renovering. Men det är otroligt roligt även om det tidvis känns jobbigt. Som igår t.ex. när två noviser skulle lära sig tapetsera. 10 timmar höll vi på med ett rum...men nu kan vi så nästa gång går det fortare! Snyggt blev det iallafall även om det tog tid!
Idag har jag dock tagit paus från renoverandet, har känt mig aningen stressad av att dagarna springer iväg så fort. Tycker det är obehagligt att känna att man knappt hunnit gå upp innan det är dags att gå och lägga sig. Det blir nog så när man är inne i något man tycker är roligt! Så otroligt nog har jag blivit morgonmänniska, är uppe med tuppen och äter gröt och läser tidning. Men som sagt, inte idag. Jag behöver vila också.
Positivt i att vi renoverar är att jag och sambon verkligen funnit varandra igen. Det känns underbart. Detta är vårt hus och vi har en gemensam framtid. Märker att jag har en helt annan bas att stå på, jag följer inte med i hans humörsvängningar utan väntar ut honom för han vänder väldigt fort. Han är en man med humör nämligen! Man skulle kunna tro att han har ständig PMS! ;-D
En sak är säker, vi kompletterar varandra jäkligt bra! Svårigheten för oss har varit att se våra olikheter som något positivt, nu kan vi det och accepterar att vi är som vi är. Det är en stor framgång för oss.
Idag har jag dock tagit paus från renoverandet, har känt mig aningen stressad av att dagarna springer iväg så fort. Tycker det är obehagligt att känna att man knappt hunnit gå upp innan det är dags att gå och lägga sig. Det blir nog så när man är inne i något man tycker är roligt! Så otroligt nog har jag blivit morgonmänniska, är uppe med tuppen och äter gröt och läser tidning. Men som sagt, inte idag. Jag behöver vila också.
Positivt i att vi renoverar är att jag och sambon verkligen funnit varandra igen. Det känns underbart. Detta är vårt hus och vi har en gemensam framtid. Märker att jag har en helt annan bas att stå på, jag följer inte med i hans humörsvängningar utan väntar ut honom för han vänder väldigt fort. Han är en man med humör nämligen! Man skulle kunna tro att han har ständig PMS! ;-D
En sak är säker, vi kompletterar varandra jäkligt bra! Svårigheten för oss har varit att se våra olikheter som något positivt, nu kan vi det och accepterar att vi är som vi är. Det är en stor framgång för oss.
Snart semester!
Det är bara en dag kvar innan fem veckors semester väntar och det känns underbart! Det bästa är nog ändå att jag inte känner mig totalt utkörd och därför måste ha semester för att vila upp mig. Nej, nu längtar jag faktiskt till en spännande höst då det kommer hända massor på företaget. Men innan dess blir det husrenovering, turer med båten samt dagsutflykter! Great!
Ser verkligen framemot den här sommaren som jag tror kommer bli en av de bästa i mitt liv!
Kram och särlek till er alla. <3
Ensam hemma
Jag är ensam hemma tills imorgon och jag njuter verkligen. Inte för att sambon är bortrest utan för att jag får tid att reflektera, sitta i tystnaden och skriva, titta på regnet som faller på altanen...sånt gör mig lycklig och i balans. Jag behöver tid för mig själv.
Förra veckans turbulens med jobb och en mage som reagerade på Zoloft är över, nu är läget under kontroll igen. Jag kommer börja jobba deltid med mina nya arbetsuppgifter och inom den inriktning som jag och min chef diskuterade under utvecklingssamtalet. Förresten, har ju inte berättat om det! Utvecklingssamtalet! Det gick fantastiskt bra och jag fick faktiskt en tår i ögat när jag förklarade för honom hur glad jag var över att fått just detta jobbet. Det är inte alla som skulle ha accepterat en sån som mig. Gjorde ju den erfarenheten i 2 tidigare jobb (till deras försvar kan jag säga att jag inte hade samma självinsikt då som nu vilket försvårade saken) och den rädslan satt kvar länge.
Men nu är jag accepterad och därmed har mitt självförtroende och självkänsla vuxit enormt. Min chef ser min bakgrund som en fördel för som han sa "du har liksom känselspröt som du känner av människor med och hjälper dig att bemöta dem på rätt sätt..." Det uppskattade han enormt mycket. Han hade faktiskt ingen kritik att komma med övht angående mitt jobb! Bara beröm. ;-)
(Nu regnar det så mycket att det studsar på altanen.)
Så nu när jag är ensam hemma så ska jag njuta av att livet faktiskt är riktigt behagligt, ja man skulle nog kunna kalla mig för lycklig!
Till er som är på platser i livet där tillvaron är uppriven, självkänslan sviktar och det känns allmänt jobbigt vill jag bara säga: -Håll ut! Det kommer vända om ni tar tillfället att se motgången som något att lära av. Ta en dag i taget och rätt var det är har ni tagit er ur det, ännu lite lyckligare, ännu lite starkare. Kan jag så kan ni!
På återhörande!
Förra veckans turbulens med jobb och en mage som reagerade på Zoloft är över, nu är läget under kontroll igen. Jag kommer börja jobba deltid med mina nya arbetsuppgifter och inom den inriktning som jag och min chef diskuterade under utvecklingssamtalet. Förresten, har ju inte berättat om det! Utvecklingssamtalet! Det gick fantastiskt bra och jag fick faktiskt en tår i ögat när jag förklarade för honom hur glad jag var över att fått just detta jobbet. Det är inte alla som skulle ha accepterat en sån som mig. Gjorde ju den erfarenheten i 2 tidigare jobb (till deras försvar kan jag säga att jag inte hade samma självinsikt då som nu vilket försvårade saken) och den rädslan satt kvar länge.
Men nu är jag accepterad och därmed har mitt självförtroende och självkänsla vuxit enormt. Min chef ser min bakgrund som en fördel för som han sa "du har liksom känselspröt som du känner av människor med och hjälper dig att bemöta dem på rätt sätt..." Det uppskattade han enormt mycket. Han hade faktiskt ingen kritik att komma med övht angående mitt jobb! Bara beröm. ;-)
(Nu regnar det så mycket att det studsar på altanen.)
Så nu när jag är ensam hemma så ska jag njuta av att livet faktiskt är riktigt behagligt, ja man skulle nog kunna kalla mig för lycklig!
Till er som är på platser i livet där tillvaron är uppriven, självkänslan sviktar och det känns allmänt jobbigt vill jag bara säga: -Håll ut! Det kommer vända om ni tar tillfället att se motgången som något att lära av. Ta en dag i taget och rätt var det är har ni tagit er ur det, ännu lite lyckligare, ännu lite starkare. Kan jag så kan ni!
På återhörande!
Lycka!
Är vad jag känner nu!
Tack!
Tack!
Alive and kickin'
Det har varit dött här ett tag men jag lever! Och det med råge, att flytta till hus är bland det bästa jag gjort i hela mitt liv. Jag vaknar med förväntan i magen varje morgon! Vet inte hur länge sen det var sen jag kände så. Det känns nästan som en ny förälskelse! Så mycket nytt att upptäcka, så mycket nytt att göra. Underbart!
Det bästa är nog ändå att jag äntligen får köra ner händerna i jorden och känna närheten till naturen. Att odla, se små ting växa och bli stora är fantastiskt. Nu inser jag hur mycket jag saknat den delen i mitt liv.
Tack för att jag får vara med om det här.
Ny fas i livet!
Jag är lycklig! Finns inget annat ord för det. Det känns helt rätt att flytta till hus med min L. Så nu kan jag titulera mig sambo igen. Visst finns en del oro kvar, vi har en del att jobba på men jag är starkare nu.
Att köpa hus är bland det bästa jag gjort i hela mitt liv, jag älskar det! Känner mig ödmjuk inför det faktum att jag får uppleva det här. Nu tar jag en dag i taget, ett steg i taget.
Hör av mig senare, sitter på jobbet och bloggar nu för vi har inget internet hemma ännu. Men nåt säger mig att tiden framför datorn kommer bytas ut mot hus och trädgårdsfix - underbart!
Men jag lovar, jag kommer inte försvinna helt. ;-)
Tack för att jag får vara med om det här.
Att köpa hus är bland det bästa jag gjort i hela mitt liv, jag älskar det! Känner mig ödmjuk inför det faktum att jag får uppleva det här. Nu tar jag en dag i taget, ett steg i taget.
Hör av mig senare, sitter på jobbet och bloggar nu för vi har inget internet hemma ännu. Men nåt säger mig att tiden framför datorn kommer bytas ut mot hus och trädgårdsfix - underbart!
Men jag lovar, jag kommer inte försvinna helt. ;-)
Tack för att jag får vara med om det här.
En ny känsla!
Jag ser framemot helgen! Vi ska på fest hos gamla barndomskompisar på lördagen och på söndagen väntar dop av min lilla kusin ½ år gammal...
Ingen oro för att inte kunna sova, ingen stress, bara glädje.
Det kanske vänder nu? På riktigt?
Ingen oro för att inte kunna sova, ingen stress, bara glädje.
Det kanske vänder nu? På riktigt?
Ta det lugnt
Ska jag göra i helgen. Bort med jobbtankar, bort med lönetankar, bort med tankar på att resa bort, bort med tankar på hur det ska bli med min älskade, bort med tankar på gamla misslyckanden, bort med tankar på allt som ger ångest.
Nu ska jag ta lördag och söndag till att bara njuta av solen och livet. Njuta av de vackra tulpanerna som lyser upp i solens sken, njuta av mina älskade katter som rullar sig i välbehag på balkongen. Det kanske är dags att försöka plantera nåt inomhus? Finns inget underbarare än att se saker växa upp ur jorden. Tänk, snart sitter man på balkongen i solens sken, tillbakalutad med en latte och en bok omgiven av pelargoner och penseér.
Åååå, snälla vår - skynda!!
Nu ska jag ta lördag och söndag till att bara njuta av solen och livet. Njuta av de vackra tulpanerna som lyser upp i solens sken, njuta av mina älskade katter som rullar sig i välbehag på balkongen. Det kanske är dags att försöka plantera nåt inomhus? Finns inget underbarare än att se saker växa upp ur jorden. Tänk, snart sitter man på balkongen i solens sken, tillbakalutad med en latte och en bok omgiven av pelargoner och penseér.
Åååå, snälla vår - skynda!!
