Citalopram - del 5

Ja, som sagt...tiden flyger iväg. Tänkte dra en kort sammanfattning av hur jag upplever att det är att äta min medicin Citalopram Teva. Jag var uppe i 20 mg i 4-5 veckor men mådde inget bra av det så nu äter jag 15 mg istället.

Det är både bra och dåliga erfarenheter jag har, tänkte lista dem för att få en bättre överblick.

Bra med Citalopram:

  • Min ångestnivå har gått ner betydligt. Inte lika nervös rent generellt. Allmänt lugnare.
  • Kan klara promenader utan Stesolid och mobil. Kontrollerar inte alls lika ofta att jag har Stesolid med mig. På jobbet har jag inte längre det i fickan utan bara i handväskan.
  • Kör bil obehindrat ensam, även i köer.
  • Sover bättre, kan vakna mitt i natten och somna om utan problem.
  • Känner mig allmänt mer positiv till framtiden.
  • Inte lika mycket katastroftankar och kommer de har jag lättare att hantera dem.
  • Reagerar inte lika starkt på fysiska symtom i kroppen. Kan känna yrsel och hjärtklappning utan att kroppen signalerar fara.
  • Mindre mensvärk (dock mer mens och längre mensvärk)

Negativt med Citalopram:

  • Magen gillar inte tabletterna, får lätt sura uppstötningar. Lätt illamående tidvis.
  • När jag åt 20 mg var jag konstant förstoppad. Inget skojigt alls.
  • Längre mensvärk och jag blöder mer.
  • Mardrömmar, mardrömmar, mardrömmar...tror inte det gått en natt utan att jag vaknat på morgonen mitt i intensiva drömmar om liv och död (samt agorafobiska situationer).

Frågan är, vad gör jag nu? Provar en ny sort eller kämpar på med denna? Blir inte magen bättre funderar jag på att byta sort.

Rent generellt är jag nöjd med att äta tabletter, jag önskar dock att jag börjat med det tidigare innan jag blivit så djupt fast i agorafobin. :( För även om jag mår bättre så är det inte direkt så att jag jublar över att ta itu med mina problem kopplat till det. Meb panikångest, det har jag nog inte längre...


Kommentarer
Postat av: malve

När jag läser det du skriver så inser jag att jag inte skiljer på panikångest och agorafobi, kanske för att jag aldrig medvetet la märke till ångesten utan ökade på mina säkerhetsbeteenden successivt, tills det inte höll längre.

Skönt att du blivit hjälpt så pass mycket, men det låter jobbigt med magen...

2008-03-05 @ 20:15:42
URL: http://malves.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0