Lägesrapport
Jag lever och jag mår bra! Semestern känns avlägsen men minnena är många och känslan sitter fortfarande kvar. Äter fortfarande Zoloft och kommer fortsätta göra det framöver. Biverkningarna jag berättade om tidigare finns inte kvar...magen är dock fortfarande ganska känslig men det får jag nog leva med.
I övrigt är vi båda med på att starta familj nu så det känns som om pusselbitarna börjar falla på plats i livet, ett lugn infinner sig så sakteliga. En trygghet jag inte känt förut...det är underbart.
I och med att jag inte lever med panikångest längre så ändrar jag titeln på bloggen till "Isoldes resa"...sen vet jag faktiskt inte hur länge till jag kommer blogga här. Vi får se. Just nu är inte behovet så stort men det är möjligt jag ändrar mig.
Kram på er!
I övrigt är vi båda med på att starta familj nu så det känns som om pusselbitarna börjar falla på plats i livet, ett lugn infinner sig så sakteliga. En trygghet jag inte känt förut...det är underbart.
I och med att jag inte lever med panikångest längre så ändrar jag titeln på bloggen till "Isoldes resa"...sen vet jag faktiskt inte hur länge till jag kommer blogga här. Vi får se. Just nu är inte behovet så stort men det är möjligt jag ändrar mig.
Kram på er!
Kommentarer
Postat av: Stina
Det låter underbart! Och det är ju det som är målet, att gå vidare, känna tryggheten.
Under livets skeden går det uppåt och neråt, och jag hoppas du har en lång uppåt-period nu, där du får njuta av att bilda familj, huset, jobbet, ert förhållande och allt annat.. till MAX! :) Och jag är helt övertygad om att du är så bra rustad med livsinsikter och erfarenhet att du kan hantera neråt-perioder utan att hamna med panikångest igen!
Kram
Postat av: Anonym
Postat av: Isolde
Tack Stina för kloka ord!! <3
Trackback
