Pappa, är det du som är tomten?
Jag firar julafton tillsammans med mamma, pappa, bror samt morbror M och hans familj. M har en femårig son J som han brukar tomta för. Förfarandet går till så att J uppehålls medan pappa smiter in i tvättstugan, där svidar han om till tomten och smiter sen ut genom grovköksingången. Sedan plingar han på entrédörren och då ropar ju alla givetvis att "Nu är tomten här!!" varpå sonen kommer ilande som en skållad råtta.
Allt gick finfint och tomten delade ut sina paket till både barn och vuxna. Eftersom J var så uppeldad över det faktum att han äntligen skulle få öppna några paket var det inte så svårt att dölja hur tomten smet in i grovköket igen.
När morbror M kom tillbaka så visade J med stor entusiasm de paket han fått av tomten men rätt var det var så tittade han stint sin pappa i ögonen och sa "Pappa, är det du som är tomten?"..."Jag känner igen dig på ögonen!".
Och vad skulle han göra då? Ljuga? Nej, det blev ju bara till att bekänna färg och låta någon annan tomta nästa år.
För å vara fem år är han rätt klipsk min lilla kusin. ;-)
Allt gick finfint och tomten delade ut sina paket till både barn och vuxna. Eftersom J var så uppeldad över det faktum att han äntligen skulle få öppna några paket var det inte så svårt att dölja hur tomten smet in i grovköket igen.
När morbror M kom tillbaka så visade J med stor entusiasm de paket han fått av tomten men rätt var det var så tittade han stint sin pappa i ögonen och sa "Pappa, är det du som är tomten?"..."Jag känner igen dig på ögonen!".
Och vad skulle han göra då? Ljuga? Nej, det blev ju bara till att bekänna färg och låta någon annan tomta nästa år.
För å vara fem år är han rätt klipsk min lilla kusin. ;-)
Kommentarer
Trackback
