Att bjuda hem en vän...
Men idag gjorde jag något jag inte gjort på mycket länge. Jag bjöd hem en arbetskamrat, hon åkte med mig hem i bilen och jag skjutsade hem henne efteråt. Vi känner bara varandra ytligt. Det är stort! Ett tag kom tankarna på hur jag skulle bete mig om paniken kom. Skulle hon gå hem då? Skulle jag ringa taxi eller vad? Men de försvann, tonade bort lika snabbt som de kom. Och jag njöt. Av tillvaron här och nu istället.
Nu efteråt känns det fantastiskt, det går framåt. Och jag tänker se till att det fortsätter så. Ångest - vik hädan.
Va skoj!! :-D
Hej! har läst mkt i din blogg och jag blir glad av att läsa att du blivit så mkt bättre med din panikångest : ). Själv är jag inne på mitt 8:e år med PÅ och kan inte hitta nått som hjälper mig, har provat allt från biopater till akupunktur. Har inte provat Cipramil pga rädsla för biverkningarna, mest för att jag ska få mer hjärtklappning och det är det jag är mest rädd för. Blir ändå sugen på att prova när jag läser att det hjälper dig så bra. Har du provat några alternativa preparat som Zenbev tex?.
Hej Peter!
Så kul att du har läst min blogg! Alltid roligt när folk ger sig till känna - tack för det!
Jag har inte provat några alternativa preparat några längre stunder (om det är hälsokost du menar) eftersom jag alltid haft så svårt att stoppa i mig piller. Jag har alltid tyckt att jag har blivit så mycket sämre och därför lagt av.
Det är inte förrän nu som jag känner att jag har mer att vinna på att äta tabletter än jag har att förlora. För tillvaron har ju funkat på något vis ändå fast jag haft min ångest. Det är inte förrän nu som jag satt ner foten på riktigt! Jag vill verkligen komma vidare och därför tar jag mig igenom den ökade ångesten i början.
Är fantastisk glad över att jag vågade, för som sagt så känner jag livet komma tillbaka till mig.
God jul Peter och välkommen tillbaka! ;-)
