Session nr 3 i KBT-gruppen

Idag var det en jobbig dag. Energinivåerna för oss alla var betydligt lägre än föregående gånger. Skratten var inte lika många och inte lika hjärtliga. För mig var det nog mest PMS och allmän trötthet. För de andra har det varit en jobbig vecka att ta itu med att skriva panikdagbok, d.v.s kartlägga vilka tankar som far genom huvudet innan en attack. Det kan vara svårt att helt byta taktik, från att fly undan ångesten (som de flesta blir experter på genom olika säkerhetsbeteenden) till att vända sig mot ångesten och finna dess orsaker.

Det var t.o.m. så illa att mamman till den yngsta deltagaren ringt upp psykologen och frågat om behandlingen gick rätt till. Hennes dotter var nämligen hemma från skolan och var sämre än någonsin. Men jag förstår det eftersom hon hela sitt liv fått höra hur duktig hon varit på att hantera sin ångest. Hon har helt enkelt blivit expert på olika typer av säkerhetsbeteenden!! Och läkarna har mot bättre vetande uppmuntrat hennes sätt att hantera saken. Nu när hon ska möta ångesten är det ju självklart att hon blir sämre!!

Hon kommer vinna mycket på att gå igenom den här behandlingen.

Själv känner jag mig uttömd på energi så nu blir det Projekt Återhämtning. Det tar otroligt mycket på krafterna att sitta och diskutera sin ångest även om man inte är så dålig att man regelbundet har panikattacker. Man minns hur det var förr och samtidigt som jag är glad över hur långt jag kommit så kan jag känna en sorg ibland över att det är som det är...

Men så är livet. Bara att komma igen.

Kommentarer
Postat av: Stina

Det är nog en process att gå igenom också, för hela gruppen. Att möta ångesten istället för att fly kostar på en hel del!
KRAM!

2007-10-03 @ 13:56:47
URL: http://livsinsikter.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0